Forsgren i den Filippinska provinsen, Januari 2019. Del 1.

Här tänkte jag framför allt lägga in några bilder från en del av den resa vi gjorde till Filippinerna i januari 2019,  resan till provinsen ("landet")  nordöst Davao C - kallad Davao Oriental.
Bilderna får tala för sig själva, med korta bildtexter. 

Här en liten paus i resan, jag och en svägerska. 

Resan till Davao Oriental, som tog flera timmar,
 företogs i en inhyrd, stor jeepney.

 Vi skulle bl a ner till en fiskeby vid havet. Efter en bit med jeepneyn så steg vi av och började att "klätttra ner" efter en rätt brant stig. Långt ner kan vi på första bilen sen havet skymta.
Stigen var kantat av diverse palmer.
Vi gick i tämligen samlad tropp, med svåger Ray och några kvinnor och barn.

Det tog tid och lite svett. 

 

 I byns centrum, där ungarna kan spela basket och leta efter snäckor och krabbor. Tidvattnet kan ibland gå upp hit.

Så här kan husen se ut, men inte alla är så fina. 
Så lite båtar. 
Svågern har flera...  

Dags att ge sig iväg från byn. Nu med båt, så slipper vi klättra stigen upp på berget, i stället ta tidvattnet (flood) i akt.
Men det får bli på en "del 2"

Filippinsk sjöresa med kanot i provinsen

Spännande. Ska här försöka lägga in en kortvideosnutt, som togs i januari månad 2019 i Filippinerna under en resa provinsen - många timmars färd från Davao C med jeepney. Videon visar ett litet litet avsnitt till havs, dvs när vi fraktades med kanot från ett svårtillgängligt ställe till en annan strand fvb  med jeepney till "civilisationen".  Kanotfärden, med en liten motor i båten tog runt timmen inkl ett mellanstop för tankande av en flaska bensin.

Ja, det funkade, efter visst besvär.

Jag, den som skriver dessa rader, sitter i mitten av "kanoten", har en vit keps, och är omgiven av min fru (skymtar bara), sonen Erik, samt ett par svågrar. Filmsnutten, som kunde ha fått vara några sekunder längre, togs från land, av en svägerska.

Färden kan sägas gick "inomskärs", dvs till havs men delvis rätt nära land, och gjordes för att "bekvämare" ta oss till den plats där den förhyrda jeepneyn kunde ta upp oss. Annars hade vi fått klättra uppför berget, rätt branta stigar uppåt, en avsevärd sträcka.
Så småningom tog så "hemfärden" sin början. Den var faktiskt väldigt ansträngande. Tog längre tid än resan ut, utan minsta paus. Och det var kallt, blåsigt, vi kurade ihop oss, så tätt som möjligt för att hålla värmen.