Ja, det funkade, efter visst besvär.
Jag, den som skriver dessa rader, sitter i mitten av "kanoten", har en vit keps, och är omgiven av min fru (skymtar bara), sonen Erik, samt ett par svågrar. Filmsnutten, som kunde ha fått vara några sekunder längre, togs från land, av en svägerska.
Färden kan sägas gick "inomskärs", dvs till havs men delvis rätt nära land, och gjordes för att "bekvämare" ta oss till den plats där den förhyrda jeepneyn kunde ta upp oss. Annars hade vi fått klättra uppför berget, rätt branta stigar uppåt, en avsevärd sträcka.
Så småningom tog så "hemfärden" sin början. Den var faktiskt väldigt ansträngande. Tog längre tid än resan ut, utan minsta paus. Och det var kallt, blåsigt, vi kurade ihop oss, så tätt som möjligt för att hålla värmen.
